Sommar, sommar, sommar!
Varsågod, lite sommarbilder ni inte (?) sett. Imorgon jobbar jag sista dagen på Tovetorp och efter jag har sagt hejdå till hönsen och mina gosiga hjortar ska jag och min kära mor skynda oss till Uppsala med mina sista saker. Klockan nio går nattåget mot Arvidsjaur. Det här kommer bli hur bra som helst! (Och fråga inte varför det bara är jag som håller två händer på fårstängslet i hålla-i-fårstängsel-längst-tävlingen. För jag har ingen aning. Jag förlorade rätt stort dock.)
Gjorde vaddå?
Alltså. Jag behöver verkligen den kommande semesterledigheten eller två dagars konstant sömn, för jag har skrattat hysteriskt i en kvart åt en bröllopsannons i dagens tidning. Kalla det låg humor, men jag måste nog skratta en kvart till.
A som i Arvidsjaur.
Jag fick ett sms häromdagen. "...är du lika blyg och försynt som sist vi sågs?" stod det efter några rader. Om fyra dagar vet vi, för då åker jag till mina bästa kompisar i norr.
JAG. LÄNGTAR.
Måndagens flyttlass...
Igår hamnade alltså alla möbler på plats. Det tar sig.
Jag säger bara...
... OLALA!!
Söndag på Eriksdal.
Ful, fulare, Sara.
Jag saknar min Sarali!
Trött, tröttare, Sara.
Jag jobbade 17 timmar igår och idag har jag ont överallt där man kan ha ont, men nu börjar nedräkningen och med bara sex jobbdagar kvar kan man inte klaga. Så, jag klagar inte. Jag är bara glad.
Dobbelidobbelidobbelidammdamm...
Det gick vilt till i Nyköping igår, fastän det var i sällskap av två poliser och en blivande. Idag har det däremot gått rätt dåligt för mig. Jag har försovit mig, hetsat till jobbet och varit tvungen att stanna kvar längre för att få tyst på brandlarmet som tjöt utan att jag kunde hitta någon brand och alla servicemän hade semester. Mm.
Ibland är det bra med reklam!
Min nya vän. Kommer användas flitigt i höst.
Jag tror minsann att jag har världens bästa sommarjobb...
Snart är jag Uppsalabo...
Ni har ju missat att jag har fått världens mest perfekta dublett i Uppsala, där jag och världens mest perfekta Emma ska bo i höst. Om elva dagar får vi nycklarna!
Varför ta normala kort när man kan ta onormala?
En mulen dag som den här passar utmärkt till att sortera lite kort från resan. Eftersom vi har en hel del så tar det ett tag och jag är långt ifrån färdig, men vad gör det när jag kan sitta här och gapskratta för mig själv...
Mina tankar: 1. Vad gör vi? 2. Varför gör vi så? 3. Är det skönt?
Hoppbilden som gick snett.
Här är min favorit. En ganska vanlig pose. Om det inte vore för killarna mellan våra ben, då.
Mina tankar: 1. Vad gör vi? 2. Varför gör vi så? 3. Är det skönt?
Hoppbilden som gick snett.
Här är min favorit. En ganska vanlig pose. Om det inte vore för killarna mellan våra ben, då.
Heja sommarsverige!
Alltså. Jag tror bloggandet är lika farligt som mitt chokladberoende. Jag har visserligen inte ätit någon Maraboprodukt på ett tag, men jag vet lika väl att jag snart sitter där med en hel 200-grams-kaka i magen. Så, vi kör på igen. Jag skyller på att jag snart ska flytta och vill visa mamma lite bilder, men vi vet alla vad det beror på. Jag är beroende. Och det är väl lika bra att köra på hårt från början, här kommer lite bilder från helgen:
