Det där med att vara beroende.
Det finns mycket man kan vara beroende av och min stora last är socker (nähä?). Mathilda har efter tre månader med mig också utvecklat ett sockerberoende som heter duga och det finns mest bara fördelar med det: vi kan baka massa godsaker tillsammans, vi kan sukta efter vad vi ska baka innan vi gör det, vi kan läsa bakbloggar utan att skämmas och vi kan planera vad vi ska baka nästa gång. Efter helgens centerdaimfudgekladdkaka har jag dock insett nackdelen med det sockermonster jag har skapat: jag måste dela smeten med någon! Fan!
Med det här inlägget ville jag egentligen och från början mest skriva att:
1. Mathilda är också beroende av salt.
2. Jag har därför gömt allt salt vi har i hela dubbletten. Hehehe.
Kommentarer
Postat av: Sofia
Kanske saltet är hennes sätt att kompensera allt socker..
Postat av: Sara
Det sa hennes mamma också, men jag kontrade med att jag inte är det minsta salt-sugen..
Postat av: Mattis
Vilken oväntad vänding det här inlägget tog jämfört med vad jag trodde du skulle skriva, du har ju ägnat hela helgen åt att tracka mig för att jag är konstig eftersom jag inte är sockerberoende (även om jag ju såklart tycker mkt om det!) utan istället får okontrollerbara sug efter broccoli och salt...
Trackback
