WELCOME TO MIAMI.

 
Hallååå! Efter skolan igår hämtade vi hyrbilen, köpte soft cookies som kan vara det bästa jag vet (Mattis och Emma vet vad jag pratar om) och åkte till Miami. Det tog 4,5 timmar och vi hittade ända fram till Hannas dörr utan GPS (orka betala för sånt, de måste väl ha gjort roadtrips förr i tiden?). Dock var Hanna inte där så vi hann väcka hela huset innan Hanna kom hem från krogen (hehe). Nu börjar vi vakna till liv och siktar på att hitta till Miami beach idag! Puss!

SCHOOLDAY.

 
Vi lyckades genomföra den andra dagen i skolan lite bättre: hade Business law, som var både roligare och lättare än vad vi hade förväntat oss (vi hade förberett oss a´la Uppsala men i klassrummet satt 300 andra personer så det var inte läge för personlig utfrågning direkt). Idag har vi Communications law och International law innan vi tar hyrbilen mot Hanna och Miami. Ja, ni läste rätt! Kom på att vi är lediga på måndag så vi passar på innan skolan drar igång på riktigt. Puss på er!

FIRST DAY OF CLASSES.

Herremingud. Första riktiga skoldagen och jag tror både jag och Therese håller på att somna ståendes. Dagen började med Communications law. Vi gick hemifrån i god tid och visste på ett ungefär vart vi skulle. Trodde vi. Campus är större än Ludgo socken så när det inte var en person i den byggnaden vi trodde att vi skulle vara i fick vi panik. Efter en kvart av kallsvettningar (om man missar första lektionen får man inte gå kursen överhuvudtaget) hittade vi på något sätt ändå rätt och kastade in oss i föreläsningssalen med 30 sekunder tillgodo. Puh. Dagens hjärtattack. Trodde vi. Eftersom vi inte skulle ha lektion igen förrän på eftermiddagen fixade vi med lite måsten, så som att lämna in viktiga papper och köpa böcker. Hade ett möte på International Services-kontoret när någon kläcker ur sig att TR på schemat betyder att klassen träffas tisdag OCH torsdag, inte bara torsdag. Vi kollar på klockan och inser att det är en kvart kvar av vår International law-klass. Panik. Springer över halva campus (eller Ludgo, välj själv) och lyckas haffa läraren (eller "professor" som man tydligen ska säga) precis när lektionen slutar. Han förlåter oss och har en privatlektion på sitt kontor en timme. (Note to myself: läs in dig på Assange-fallet och låt inte övertygad om att Assadji är en terroristgrupp). Svettiga fortsätter vi jakten på våra böcker och tar bussen ut till en bokaffär som är billig. Hittar alla böcker men våra svenska bankkort fungerar inte så vi måste åka hem tomhänta. Avslutade skoldagen med International human rights och en ganska snygg lärare (förlåt, professor...)
 
 
Efter alla missöden testade vi USF-gymmet för första gången. Det var det sjukaste stället jag har varit med om. Tur att vi har ett minigym (se bild) där vi bor när man känner att det blir för mycket av det goda.

HURRICANE ISAAC.

 
Skolan är inställd idag, men stormen verkar utebli - det regnar och blåser lite, men annars är det ingen fara.

SEMESTER.

 
 
 
Shopping, cheesecake factory, utgång. Vi passar på innan allvaret (och Isaac?) börjar imorgon!

BUSCH GARDENS.

 
Igår: Busch gardens (Ja, jag åkte den där. Tror nästan inte ens själva på det).
Idag: International plaza. Shopping!

TILL DEN HÄR BILDEN ÄR ORD ÖVERFLÖDIGA.



Eller, förresten: SÅJÄKLASNUSKIGTÄCKLIGTGOOOOOOOOOOODSÅJAGDÖRÅÅÅÅH!!!!%&y/(/(/(/%&fgghg%&¤%4344GHVBB6565656!!!!!DETGODASTEJAGNÅGONSINÄTIT!!!!!!!%#"#%/()()GG4#

GO BULLS.



Titta, punggreppet (förlåt mamma) funkar här också! Brunetten är Therese som jag åkte hit med (för er som inte vet det) och tjejen till höger om tjuren är Jessica - vår kanadensiska roomie. Blondinerna längst ut är från Danmark och bor i samma hus som oss. Idag bjöd skolan på BBQ och jag åt en (håll i er Emma och Mattis) soft cookie med vit choklad. Kan ha varit det gooodaste någonsin! Vi har också fått veta att vi inte ska gå till Walmart någon mer gång, för det är ett "ghetto-walmart". Stabilt läge!

UNIVERSITY OF SOUTH FLORIDA.



Första dagen i skolan! "Registration check in" hette det tre timmar långa tillfället. Som svensk student skulle man kunna tro att det betyder att du säger ja (och absolut inget mer) när ditt namn ropas upp och att information berättas medan några svartvita slides visas på tavlan. Men nej. Här kör man på en färgsprakande presentation av en kvinna som mer liknar en TV-programledare och utlottning av presenter där vinnaren hoppar upp från stolen och skriker "yeey" samtidigt som vi andra ska applådera som att denne någon har vunnit ett OS-guld. Vi försökte att inte var så svenska utan gjorde också the bull-sign framför kameran. Ser ni oss?

WALK IN TAMPA.



Igår tog vi på oss promenadskorna och gav oss ut med målet att bekanta oss med omgivningen. Stopp ett var en av poolerna vid vår lägenhet.





Vi bor i ett färgglatt hus!



Nästa stopp: campus!



USF Bulls är poplära...



Campus var sjukt stort, vi fick fråga alla vi mötte efter vägen.





Det var fint väder fram till typ tre. Då kom stormen. Jag höll på att kissa ner mig vid varje blixt, men Therese var lugn och lyckades lotsa in oss på Wallmart. Där har de bland annat kanelbullar.



Min tanke är att jag ska säga ja till alla möjligheter/utmaningar som kommer i min väg. Därför kändes det självklart att gå på kvällens zumbalektion när jag läste lappen utanför våran lägenhet när vi kom hem efter vår långpromenad. Jag hann inse försent att det bara var två ledare, en överrörlig tjej och två killar som stod i hörnet och skrattade som tyckte det var en lika bra idé. Men! Nu har jag rört mina höfter mer än jag gjort i hela mitt liv, lovat att komma nästa vecka (åh, herregud..) och fått några nya vänner. Yes man!

HELLO TAMPA!

Hallå! Vi överlevde flygresan, men den var inte helt smärtfri. Först var flyget från Arlanda tre timmar försenat. Med fem timmar tillgodo i New York gjorde det inte så mycket, vi hann med anslutningen till Tampa iallafall. Nästan framme i Tampa drabbades en passagerare av någon sjukdom samtidigt som Tampas flygplats stängdes på grund av thunderstorms (det var bara det ordet vi hörde). Vi fick gå ner i Orlando, lämna av passageraren som behövde sjukvård och vänta in stormen. Tre timmar senare vaknade vi av att planet nådde Tampas landningsbana. Taxiresan som sen skulle ta en halvtimme tog ungefär två timmar eftersom varken taxuchauffören eller hennes GPS hade en aning om var Rocky circle låg. När vi äntligen stod framför huset vi sett så många gånger på kort hittade vi inte skåpet med nycklarna som skulle finnas åt oss. Klockan var alltså två på natten och vi var utelåsta. Vi hade tur att det kom hem några trevliga amerikaner från puben just då som lät oss sova i ett tomt rum i deras lägenhet istället. Imorse vaknade vi upp efter ungefär tre timmars sömn och var jättepigga. Då var klockan sex på morgonen här. 



En liten sneakpeak på lägenheten! Komplexet vi ska bo på verkar hur bra som helst och de två tjejerna vi delar lägenheten med verkar supertrevliga. Vi delar på köket och vardagsrummet.



Dörren ni ser leder in till Thereses rum.



Mitt rum! Det gula lakanet var lite för litet mamma, men det går bra ändå.



Jag har två stora garderober och inga kläder, hur går det ihop?



Vi har egen toalett och dusch.



Utsikten från mitt fönster. En gigantisk parkering och lite träd.

Nu ska vi gå ut och kolla på poolerna och leta efter Wallmart! Puss!

HEJDÅ SVERIGE.

Om allt går som det ska sitter jag och Therese på planet om 12 timmar. På Skype heter jag saralandin1988. Hejdå!!

4 DAYS TO GO.





Nu är det dags att väcka den här bloggen till liv igen! 10.28 på måndag lyfter planet mot Tampa, Florida och mitt livs största utmaning. Jag är livrädd och förväntansfull. Häng med!


RSS 2.0