Landin.

Herremingud. Första riktiga skoldagen och jag tror både jag och Therese håller på att somna ståendes. Dagen började med Communications law. Vi gick hemifrån i god tid och visste på ett ungefär vart vi skulle. Trodde vi. Campus är större än Ludgo socken så när det inte var en person i den byggnaden vi trodde att vi skulle vara i fick vi panik. Efter en kvart av kallsvettningar (om man missar första lektionen får man inte gå kursen överhuvudtaget) hittade vi på något sätt ändå rätt och kastade in oss i föreläsningssalen med 30 sekunder tillgodo. Puh. Dagens hjärtattack. Trodde vi. Eftersom vi inte skulle ha lektion igen förrän på eftermiddagen fixade vi med lite måsten, så som att lämna in viktiga papper och köpa böcker. Hade ett möte på International Services-kontoret när någon kläcker ur sig att TR på schemat betyder att klassen träffas tisdag OCH torsdag, inte bara torsdag. Vi kollar på klockan och inser att det är en kvart kvar av vår International law-klass. Panik. Springer över halva campus (eller Ludgo, välj själv) och lyckas haffa läraren (eller "professor" som man tydligen ska säga) precis när lektionen slutar. Han förlåter oss och har en privatlektion på sitt kontor en timme. (Note to myself: läs in dig på Assange-fallet och låt inte övertygad om att Assadji är en terroristgrupp). Svettiga fortsätter vi jakten på våra böcker och tar bussen ut till en bokaffär som är billig. Hittar alla böcker men våra svenska bankkort fungerar inte så vi måste åka hem tomhänta. Avslutade skoldagen med International human rights och en ganska snygg lärare (förlåt, professor...)